Zigge hittar en katt

I fredags kväll lekte Zigge och jag på gräsmattan framför huset i väntan på att husse skulle komma hem. Zigge fick plötsligt syn på något vid soptunnorna och sprang ditåt. Jag såg att det var något som rörde sig i mörkret och ropade på honom att han skulle stanna. Till min milda förvåning så fungerade det och Zigge stannade snällt (om det berodde på min auktoritet eller det grönögda monstret med krökt rygg får vi nog aldrig veta). Smygande mot oss kom världens sötaste, grårandiga och halvstora kattunge. Jag stoppade in Zigge i porten och lyfte upp katten som var både tam och välnärd, men utan halsband. Jag kunde förstås inte lämna den lilla katten ute i mörkret, så till Zigges stora förvåning fick den följa med hem.
Katten agerade som om den ägde lägenheten och paraderade direkt ut i köket och började äta ur Zigges matskål. Hunden såg olycklig ut men vågade inte göra något åt saken. Sedan följde katten efter stackars Zigge, som förgäves försökte komma undan det fräsande odjuret.
När husse kom hem blev han först lite förvånad över att hitta en katt i lägenheten. När han förstått att matte inte skaffat katt i smyg, satte han upp lappar i grannskapet och tre timmar senare ringde ägaren. Det visade sig att "Daisy" var en 15 veckors kattunge boendes i grannhuset. Hon får springa fritt på tomten ibland, men brukar hålla sig till ”sitt” hus. Nu hade hon antagligen sett mig och Zigge leka och ville vara med. Det var lite tråkigt att bli av med katten, tyckte jag. Zigge var dock märkbart lättad över att få tillbaka sina domäner.