Skidåkning

Vi har dessutom hunnit ut och testat mer skidåkning. Förra veckan åkte vi på sjön Norrviken och i onsdags var vi ute på Järvafältet och åkte. Jag har fortsatt testa olika sätt att hålla kontroll (lina) på hunden och även på att lära honom grunderna i vad det handlar om.

Enklast är givetvis att ha honom lös, men det går ju inte alltid. Annars så är en lina på c:a 4 meter ritigt bra. Tillräckligt lång för att han ska kunna ligga lagom framför eller bakom skidspetsarna men inte så lång att han snor in mig eller sig. Längre linor funkar helt klart inte. På fjället krävs nog någon form av snabbhake för att kunna koppla loss enkelt om det blir insnott, man ramlar eller om Z hamnar på fel sida.

Han börjar nu inse lite sunt förnuft i samband med detta. När jag ropar ”häpp häpp” vet han att han är för nära framför och hoppar undan. Insikten att det efter några kilometer i djup snö blir jobbigt om man inte håller sig i spåret börjar också komma, på sikt kanske han accepterar att gå bakom mig i spåret – han vill ju vara först. Annars så blir det ibland attacker på skidspetsarna och plötsligt så inser man att det hänger en morrande och viftande hund i stavens truga.

Nu har mycket av snön smält bort och skidåkningen blir svår, men nästa vecka bär det av till Idré och lite mer skidträning. Däremot kommer jag inte ta med Zigge upp till Jämtland, det blir helt enkelt för svårt rent kommunikationsmässigt.